Jag såg mätserien från det gamla testet nu, det är ju siffergodis! Jag ska se om man kan göra något roligt med den.

För de som inte känner till det här kommer "lite" info om en BBs kulbana och hur den påverkas av diverse olika krafter - t.ex. avtagande av backspin.

http://mackila.com/airsoft/atp/

Otroligt mycket jobb och research bakom, misstänker att den redan har använts av vsaf tidigare?

Nej.. När jag hittade detta hade jag redan gjort alla beräkningarna själv..

Men, Waaagh, magnuseffekten (hop-effekten) utnyttjar ju det turbulenta spåret efter kulan. Denna effekt blir ju större när man gör gränsskiktet turbulent, alltså så blir en gropig kula mer "effektiv" per rotation ur magnusperspektiv.. Jag vill minnas att en sträv yta är toppen för hoppen.

Hur det går med drag-effekten när kulan börjar spinna är en annan fråga för lämplig person som vill ha en doktorandexamen..

Jag erkänner mig besegrad, sPunk hade bättre koll. Jag får sätta mig och plugga lite kvantfysik istället...

Inte ska du ge upp så lätt Waagh!

Här kommer KTH och ger dig lite hjälp på vägen, vi måste ju se till att få et kalkylblad ur det här

http://www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2009/rapporter09/heidarpour-dehkordi_vida_09097.pdf

edit: Alltså exjobbet ovan handlar om hur backspinn påverkar luftflödet och drag-koefficienten för ett sfäriskt objekt som färdas i luft. Kan man använda formlerna för det så kan man också räkna ut den riktiga förlusten av energin över en viss sträcka för de olika kulvikterna och då vet man också anslagsenergin på ett visst avstånd

Håller med Pyro. Jag vill se en intellektuell boxningsmatch!

En konstig sak, som jag inte förstår alltså, med Cybersloths beräkningar verkar vara:
att en tyngre kula har mindre drag

och

att en tyngre kula bromsas mindre

så har 0.25 och 0.20 samma räckvidd vid samma utgångsenergi.
Detta verkar väldigt konstigt.

Så mycket text i onödan (:

http://bbcalc.boopidoo.com/bbbic_adv.html

Allt man behöver

Diskussionen kretsar kring hur anslagsenergin bibehålls/förloras beroende på kulvikt över en viss sträcka oberoende av starthastighet.

Vad den kalkylatorn gör är att räkna ut säkerhetsavstånd samt räckvidd innan kulan dalar. Den verkar inte heller ta hänsyn till en variabel drag-koefficient.
Det är ju inte riktigt vad som diskuteras även om den är bra till att snabbt räkna ut mynningsenergin.

Tanken är att om man tar hänsyn till hur drag-koefficienten påverkas under en längre sträcka (även förbi säkerhetsavståndet) och att den är variabel (beroende av flera faktorer som till exempel backspinn) så kan man mer noggrant se hur vad anslagsenergin är för en viss kulvikt efter en viss sträcka under påverkan av backspinn.

Det skulle underlätta förståelsen till varför en tyngre kula gör ondare efter "sitt" säkerhetsavstånd en vad en lättare kula gör efter "sitt" säkerhetsavstånd (då den tyngre kulan bibehåller anslagsenergin längre efter säkerhetsavståndet).

Dessutom bekräftar undersökningarna länkade ovan att det finns intervaller (m/s) där vissa kulvikter är att föredra (nåt som många vet av erfarenhet men är svårt att sätta i en praktisk användbar formel).

Det finns en hel del att hämta ut om man lyckas bunta ihop all data och föreslagna formler.
T.ex. så finns det väldigt intressant data om hur lite man tjänar vid höga m/s på en tyngre kula som t.ex. .43 i relation till säkerhetsavstånd men framförallt hur ont den gör efter att den passerat den...


Edit: PS, nåt verkar skumt med den kalkylatorn. Vid 100m/s och 1 Joule impact energy så är säkerhetsavståndet som det ska vara (0m) och startenergin 1 joule (också korrekt) , men om man trycker in 200m/s (ca. 4 joule) så blir säkerhetsavståndet 20,4 meter - borde visa det dubbla.

Energiförlust pga luftmotståndet är väl inte konstant? Det är en exponentiellt tilltagande effekt där kulan blöder mer energi per meter ju långsammare den flyger eftersom varje meter tar längre tid att tillryggalägga?

PS: Jag är inte fysiker

Det är tvärtom tror jag. Det är därför du kan komma upp i 300 km/h med en 400 hk bil men behöver runt 1000 hk för 400 km/h

Luft har en massa det med så ju fortare du kör destu "tjockare" blir det. I slutändan är det som att ta sig igenom torr gröt vilket självklart kräver sjukt mycket kraft för varje extra ms.

Alltså är både och sant? Känns så.

Som zemet sa, det är tvärt om.

Det arbete (energi) som utförs av en kraft beskrivs av formeln W=F*s, alltså arbetet = kraften * sträckan. Hur lång tid det tar spelar ingen roll. Däremot så är luftmotståndet större vid högre hastigheter, så på samma sträcka så "blöder" kulan mer energi om den färdas snabbare.

Här skall vi alla vara vänner, fysik är ju grymt! Waagh, du är grym!

Ze Troll (skepparn) har rätt, räknaren är precis det som efterfrågas. Hur mycket en kula av en viss vikt retarderas (heheh..) av luften den flyger igenom

Den talar dock bara om hur ont en kula av en viss vikt gör på olika avstånd, den säger inget om huruvida den har dalat.

Det är här det är lätt att tänka fel. Man tänker på tiden en kula hinner flyga innan den slår i backen. En kula som skjuts ut med en lägre mynningshastighet utan luftmotstånd stlår i backen efter kortare sträcka än en som skjutits ut med en högre hastighet utan luftmotstånd, oavsett vikt. Men då förutsätter man mark, gravitation & vacuum.

I vår verklighet finns luft i stället för vacuum. Flygplan är tråkiga i vacuum, men det tar ett förbannat bra tag innan de ramlar ned i luft och det är det som är hela skillnaden.

Tabellen som skepparn pekade ut visar vilka hastigheter kulan har OM den inte träffat marken innan dess. Tänk er som att kulan sköts utefter ett halt golv. Tabellen bryr sig inte om ifall kulan träffar marken, men den kan räkna ut när kulan stannar på den. Vilket är vad som faktiskt efterfrågades.


Denna tråden verkar sedan frågeställaren ställde sin fråga dock ha knallat över på kulbanor och skottvidder. Mackila (pyros länk) är kung här, men den kommer även fram till att ingen riktigt vet hur spinn påverkar "drag", suget som är den väsentliga delen av luftmotstånd.

När en sträv kula roterar i luft så skapar den en situation där luft på dess ovansida slungas åt ett håll och luft på dess undersida åt motsatt håll. Så länge kulan bara roterar och inte rör sig relativt luftmassan så påverkas dock inte kulan, den sprutar ju luft åt alla håll lika mycket.

När en ICKE-roterande kula rör sig genom luft så behöver ju omkringvarande luft hela tiden flytta in bakom kulan. Detta är vad som skapar "drag", sug. Energin för att flytta in den luften tas från kulan. kulan upplever detta som en kraft riktad rakt bakåt, som retarderar (heh igen) den.

Om kulan både flyttar sig och har en rotation så kommer luften på den ena sidan att ha högre hastighet förbi kulan än på den andra. Luften strömmar alltså fortare in i utrymmet bakom kulan från den ena än från den andra sidan.

När detta sker så kommer således kulan uppleva en kraft som inte längre är symmetrisk. Den sidan som bidrar med mest luft till utrymmet bakom kulan suger även mest energi ur kulan. Kraften som kulan upplever riktas mer åt det hållet där luften går fortast.

I en kula med bakspinn går luften fortare på ovansidan, alltså riktas kraften snett uppåt. Det är uppåtkomposanten som ger oss vårt lyft!



Vad innebär detta för våra kulbanor då?

Det är kanske lättast att förstå detta problemet genom att titta på extremerna.

En absolut hal kula interagerar inte med luften omkring sig. Luften bryr sig inte om huruvida den roterar. Alltså kommer en strävare kula interagera mer med luften och skapa mer effekt. Vilken effekt beror på olika saker som kulans spinn, hastighet, form etc.

För en kula med en väldigt hög hastighet och lågt spinn så blir skillnaden mellan övre och undre lufthastighet negligerbar; ingen hopupeffekt.

För en kula med väldigt låg hastighet är det svårt för kulan att avgöra ifall den rör sig alls, det bildas inget utrymme bakom kulan för luft att flöda in i. Ingen hopupeffekt.

Kulan måste således ha en balans mellan spinnhastighet och kulhastighet för att effekten skall uppträda.

Luftmotstånd består av två komponenter; drag, eller sug och ytfriktion. Ytfriktionen är negligerbar jämfört med drag.

Så, när en kula rör sig genom luften så kommer dess hastighet att dämpas väsentligt fortare än dess rotationshastighet, där den förra påverkas av både drag och ytfriktion medan den senare bara beror på ytfriktion.

När man således skjuter iväg en kula med för mycket hopp-spin så kommer det inträda ett läge där kulan går så långsamt att skillnaden mellan hastigheten hos luften på över och undersida blir avsevärd, men hastigheten fortfarande är tillräcklig för att kulan skall bilda ett utrymme bakom. Om spinnet var tillräckligt för att hålla kulan svävande, alltså att effekten var lika stor som gravitationen, så kommer kulan börja klättra tills kulans hastighet är så låg att kulan inte längre bildar ett väsenligt utrymme bakom sig, i vilket fall vi altså inte har någon hopeffekt och kulan faller. Vi ser detta genom att kulan gör en översläng.

Med för lite hop så har kulan aldrig tillräcklig effekt för att kulan skall sväva, gravitationen motverkas bara delvis. Kulan klättrar aldrig därför att när kulans hastighet är tillräckligt låg för att den det långsamma spinnet skall bli väsentligt högre så är hastigheten för låg för att kulan skall bilda hålet bakom sig.

Perfekt hop blir således en kombination. När kulan kan hållas svävande utan att spinna så fort att den i den sista fasen spinner så mycket fortare än sin hastighet att den klättrar.

Hmm.. Gick kanske lite offtrack.. Nu fattar ni kanske varför jag aldrig postar!

Bra berättat om hur det fungerar men som du sa lite off track, vet inte riktigt vems fråga/påstående du besvarade:P

Oh, ja, "drag" är proportionerligt mot kvadraten på hastigheten. Alltså, snabba saker förlorar väldigt mycket energi per tid och meter. Det är hela anledningen till att man vill ha en tung projektil.

En tung kula rör sig långsammare med samma reservoir av energi, kan man säga. Och en långsam kula förlorar mindre energi ur sin reservoir per sekund. Och per meter.

Anledningen till att man inte vill ha en långsam projektil är att dragningskraft plus mark ger projektilen begränsad tid att flyga, och då kan det vara dåligt att vara långsam, för man hinner inte lika långt.

Det man måste tänka på är att det är genomsnittshastigheten under den tiden som avgör hur långt man faktiskt kommer, och som vi sett så kan en kula som skjuts ut långsammare men som har med sig samma energi faktiskt ha en snabbare medelhastighet i luft.

Och med vårt lilla trick, hopup så behöver vi ju inte oroa oss för att gravitation och mark skall sätta stopp för kulans framfart i förtid varför det blir än mer fördelaktigt om projektilen går långsamt.

som konstaterat så gled det här lite "offtrack" från min grundfråga men det svaras ändå på en del följdfrågor som jag har haft på lager så jag tycker det hela är väldigt intressant och lärorik läsning så fortsätt gärna